Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2015

Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området. Utvärderingen har gjorts inom ramen för regeringens uppdrag att stödja införandet av de nationella riktlinjerna. Motivering för val av indikator (relevans): Snusning under graviditeten innebär bland annat en förhöjd risk för sjukdom hos kvinnan och risk för förtidig förlossning och havandeskapsförgiftning.

För ammande kan nikotinet gå över i bröstmjölken, vilket kan öka risken för plöts-lig spädbarnsdöd. Resultaten i utvärderingen presenteras i två rapporter. Denna underlags-rapport innehåller samtliga resultat samt en utförligare beskrivning av meto-den. Kunskapsstödet är utgivet av Socialstyrelsen. Men det finns skillnader mellan landstingen när det gäller hur mycket de har arbetat med införandet av riktlinjerna.

Några landsting har precis börjat medan andra har kommit långt. Det finns effektiva metoder idag för hälso- och sjukvården att använda för att stödja patienter att förändra levnadsvanor. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder beskriver sådana metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Stöd för styrning och ledning är en del av den fullständiga riktlinjen. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. För att följa upp utvecklingen och kvaliteten i vården och omsorgen tar vi fram målnivåer och utvärderingar, med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna. Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja införandet av myndighetens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I uppdraget ingår att.

Till Socialstyrelsen Enhetschef Lena Weilandt vår referens. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Sjukdomsförebyggande metoder. Revidering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Tidigare har det saknats nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Inom företagshälsovården har vi sedan länge arbetat med hälso-och livsstilsfrågor, mer än inom andra områden i hälso-och sjukvården, men vi har inte alltid haft vetenskaplig evidens för dess innehåll och effekt. I slutrapporten bedömer Socialstyrelsen att arbetet med sjukdomsförebyggande metoder har bidragit till att patienternas levnadsvanor har kommit mer i fokus i landstingens ledning och styrning av hälso- och sjukvården.

Ohälsosamma levnadsvanor såsom riskbruk av alkohol kan vara en orsak till kognitiv störning. Av rekommendationerna framgår vilken åtgärd som enligt det vetenskapliga underlaget ger bäst nytta för de levnadsvanor som tas upp. För att kunna arbeta med sjukdomsförebyggande metoder på ett systema-tiskt sätt måste vården dokumentera och följa upp arbetet. Socialstyrelsen har tagit fram nationella indikatorer för riktlinjerna för sjukdomsföre-byggande metoder.

För att uppnå bättre effekt av rådgivningen bör nivån generellt höjas från att endast ge enkla råd till rådgivande respektive kvalificerat rådgivande sam-tal i all patientkontakt och i alla verksamheter. Högre nivå på rådgivningen tar i regel mer tid. Motiverande samtal är en av metoderna som rekommenderas i riktlinjen. Alla ingående komponenter i 15- metoden har hög evidens och ett starkt forskningsstöd. Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av metoden och resultat för samtliga indikatorer från utvärderingen av landstingens sjukdomsförebyggande arbete.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.