Motivering för val av indikator (relevans): Snusning under graviditeten innebär bland annat en förhöjd risk för sjukdom hos kvinnan och risk för förtidig förlossning och havandeskapsförgiftning. För ammande kan nikotinet gå över i bröstmjölken, vilket kan öka risken för plöts-lig spädbarnsdöd. De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
Stöd för styrning och ledning är en del av den fullständiga riktlinjen. Indikatorer och underlag för bedömningar, vilken innehåller samtliga resultat samt en utförligare beskrivning av metoden. Internationellt sett är Sverige först ut med att ge ut riktlinjer inom detta område.
Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området. Resultaten i utvärderingen presenteras i två rapporter. Denna underlags-rapport innehåller samtliga resultat samt en utförligare beskrivning av meto-den. Då företagshälsovården strävar efter att ha ett arbetssätt som bygger på vetenskap och evidensbaserade metoder är de nationella riktlinjerna ett viktigt stöd i arbetet. Den nya metoden innebär ett mer standardiserat sätt att granska och bedöma det vetenskapliga underlaget.
Idag finns det effektiva metoder för hälso- och sjukvården att använda för att stödja patienter att förändra sina levnadsvanor. I Sjukdomsförebyggande metoder – stöd till införandet av nationella riktlinjer slutredovisar Socialstyrelsen uppdraget att stödja införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Ohälsosamma levnadsvanor är en starkt bidragande orsak till sjukdomsbördan i Sverige. Av rekommendationerna framgår vilken åtgärd som enligt det vetenskapliga underlaget ger bäst nytta för de levnadsvanor som tas upp.
Nationella riktlinjer 7. Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja införandet av myndighetens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I uppdraget ingår att. Kunskapsstödet är utgivet av Socialstyrelsen.
Det finns effektiva metoder idag för hälso- och sjukvården att använda för att stödja patienter att förändra levnadsvanor. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder beskriver sådana metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Om procent förändrar sina levnadsvanor livslångt så är rådgivning kost-nadseffektivt.
Samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården är av stor vikt. Vårdens huvudmän, det vill säga landstingen och kommunerna, har sedan introduktionen av riktlinjerna arbetat med implementeringen. Till riktlinjerna finns.
WRFNKROPV OlQV ODQGVWLQJ. Verktyg och hjälpmedel innebär t. För att kunna arbeta med sjukdomsförebyggande metoder på ett systema-tiskt sätt måste vården dokumentera och följa upp arbetet. Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ? Socialstyrelsen har tagit fram nationella indikatorer för riktlinjerna för sjukdomsföre-byggande metoder.
De flesta behöver många försök innan de blir tobaksfria för gott. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om evidensbaserade metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. Rådgivning om levnadsvanor delas in i tre nivåer med olika intensitet. Socialstyrelsen är angelägen om ytterligare kunskap om hur ekonomiska styrsystem bör utformas för att bidra till en effektiv implementering av dessa riktlinjer inom hälso- och sjukvården.
Tidigare i höstas kom en första version av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tanken är att riktlinjerna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. I sämsta fall stupar de på landstingens dåliga ekonomi eller personalens motstånd.
De allra flesta anställda inom vården vill arbeta mer sjukdomsförebyggande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.