Skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa

När man talar om skydds- och riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa brukar man även tala om samspelet mellan arv och miljö. Skyddsfaktorer är förhållanden som ökar personens motståndskraft mot psykisk ohälsa. Forskningen visar att risk- och skyddsfaktorer i stort sett är samma för alkohol-, tobak- och narkotikabruk, kriminalitet och vål bristande skolanpassning samt psykisk ohälsa. Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer: på individuell nivå, på social nivå och på strukturell nivå. En stabil skolgång kan ge rutiner i vardagen, för-bättra språkinlärning, menings-fulla aktiviteter och känslan att vara en ”vanlig” ungdom för ensamkommande barn, något som verkar som skyddande faktorer för psykisk ohälsa.

Skolgång, som innehåller aktiviteter och stabilitet, är en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa.

Kunskap om och ökad förståelse för såväl tecken på psykisk ohälsa som skydds- och riskfaktorer hos barnet själv, i dess familj och dess närmiljö, ger förutsättningar för att främja barns hälsa, förebygga ohälsa och bistå, när ett barn visar symtom på ohälsa (1). Riskfaktorer ökar risken för medan skyddsfaktorer skyddar mot psykisk ohälsa. Genom att förses med många skyddsfaktorer kan ett barn som utsatts för riskfaktorer ändå klara sig väldigt bra. Både risk- och skyddsfaktorer kan vara egenskaper barnet har, händelser de råkat ut för och miljöer de lever i. Orsakerna ska inte enbart ses utifrån barnets, den unges och dennes familjs perspektiv, utan sättas in i ett större sammanhang där skolan är en viktig del. Att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga är viktigt för deras skolgång och framtida liv.

Forskningen baseras på kunskapen om risk- och skyddsfaktorer , faktorer som ökar respektive minskar risken för till exempel psykisk ohälsa , alkohol- och narkotikamissbruk och kriminalitet. Psykisk ohälsa är på flera sätt annorlunda än fysisk ohälsa , säger Eva Vingård.

Man kan inte räkna med att bota sin psykiska ohälsa en gång för alla. Och det beror mycket på vad som händer på vägen tillbaka till arbetet, hur olika parter hanterar olika länkar i den långa kedjan som rehabilitering är. Det behövs mer kunskap om risk- och skyddsfaktorer på olika nivåer. De faktorer som har studerats är ofta på individnivå. Men vi behöver mer kunskap om faktorer i närmiljön, och hur samhället i stort påverkar.

Slutsatserna av vår studie visade att skyddsfaktorer och psykisk hälsa hos minderåriga kan kopplas samman, medan riskfaktorer och psykisk ohälsa hos minderåriga hör samman. Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Att främja skolnärvaro är därför en av skolans viktigaste uppgifter. Barns och ungas psykiska hälsa är en viktig samverkansfråga för Region Stockholm och kommunerna i länet där skolnärvaro en viktig del i det arbetet, säger Åsa Danielsson, verksamhetschef på Storsthlm och ordförande i styrgruppen för Uppdrag psykisk hälsa Stockholms län. Definition: Föräldrarna har inte tydligt fördömande attityder mot icke-önskvärda beteenden eller har liten kännedom om den unges beteenden och förehavanden.

De har svårt att vara konsekventa i sina reaktioner på den unges beteenden eller använder sig av hårda uppfostringsmetoder. De allra flesta som får besvär med psykisk ohälsa återhämtar sig med tiden. Det är aldrig för sent att återhämta sig, även om du har haft besvär under en längre tid. Att välja att stödja det friska och ha ett salutogent perspektiv påverkar val av metod. Det finns ingen enhetlig definition av psykisk ohälsa som beskriver var gränsen går mot det som uppfattas som ”normalt” (1).

Samtidigt finns det skyddsfaktorer som kan uppväga riskerna. Nedstämdhet, trötthet och depres-sion när en anhörig har gått bort kan anses vara normala reaktioner, medan samma symptom utan uppenbar orsak och under en längre period kan uppfattas som psy-kisk ohälsa. Då den psykiska ohälsan bland unga ökar blir det än mer viktigt att vi som vuxna är uppmärksamma på ungdomar som inte mår bra och tar deras varningssignaler på allvar.

Hur bemöter vi barn och unga med psykisk ohälsa ? Att se sin förälder bli slagen kan vidare ses som en form av psykisk misshandel, som för de flesta barn har mycket allvarliga konsekvenser. I Sverige har vi genom en skärpning av socialtjänstlagen slagit fast att socialnämnden ska betrakta barn som bevittnat våld eller andra övergrepp mot närstående vuxna som offer för brott.